get to know me
Publicerat den
- jag älskar att kolla på skräckfilmer och overkliga filmer, tex om zombies. Jag älskar att låtsas att jag är med i filmen och vill nångång vara med om något farligt så att man får kämpa, tycker våran "värld" är så tråkig. Jag vill ha något mer, men menar dock inte mördare och sånt haha. Men hur coolt hade det inte vart om vi människor hade olika superkrafter tex? Eller om det fanns två olika sorts människor, en god sort och en ond och all mat fanns bara på deras onda sida av landet tex så de goda fick gå över och försöka få tag utan att bli påkomna. Haha töntigt? Sjukt spännande dock.
- år 2011 var nog mitt sämsta år i mitt liv tror jag. Jag försökte väl hitta mig själv som alla andra tonåringar och nånstans påvägen tappade jag mig själv lite och fastnade med ätstörningar. Det hann inte gå så himla långt för mig och jag är så himla glad över att mina vänner har pushat mig och stog ut med mig och mitt konstiga beteende. Jag tror min vän Sandra, som jag träffade våren 2013 hjälpte mig att knuffas ut ur det på riktigt, hon fick mig verkligen att inse hur fel det var och är väldigt tacksam för det idag då jag inte är alls samma person längre!
- Jag drar jämt väldigt förhastade slutsatser och förbereder mig alltid för det värsta. Tex om min pojkvän inte svarar på en timme så tänker jag ibland "nu är han trött på mig" och börjar tänka på hur jag ska gå vidare, vem jag ska prata med osv haha. Försöker bättra mig med det.....
- Har väldigt få vänner jag kan ringa klockan 4 på natten och gråta. Har dock väldigt många konpisar jag kan träffa och ha kul med. Skulle nog önska att jag hade en till sån vän, men jag tror det kommer, är ju bara 16 år hehe.
- år 2011 var nog mitt sämsta år i mitt liv tror jag. Jag försökte väl hitta mig själv som alla andra tonåringar och nånstans påvägen tappade jag mig själv lite och fastnade med ätstörningar. Det hann inte gå så himla långt för mig och jag är så himla glad över att mina vänner har pushat mig och stog ut med mig och mitt konstiga beteende. Jag tror min vän Sandra, som jag träffade våren 2013 hjälpte mig att knuffas ut ur det på riktigt, hon fick mig verkligen att inse hur fel det var och är väldigt tacksam för det idag då jag inte är alls samma person längre!
- Jag drar jämt väldigt förhastade slutsatser och förbereder mig alltid för det värsta. Tex om min pojkvän inte svarar på en timme så tänker jag ibland "nu är han trött på mig" och börjar tänka på hur jag ska gå vidare, vem jag ska prata med osv haha. Försöker bättra mig med det.....
- Har väldigt få vänner jag kan ringa klockan 4 på natten och gråta. Har dock väldigt många konpisar jag kan träffa och ha kul med. Skulle nog önska att jag hade en till sån vän, men jag tror det kommer, är ju bara 16 år hehe.
