tillbakablickar på bra och mindre bra minnen
Publicerat den

 
Ooh Ahh, början på låten kan nästan få mig att rysa till lite. Jag var kanske 12 år, bästis med Frida Svensson, vi var alltid hemma hos henne och fixade med kaninerna. Jag och pappa födde upp kaniner när jag var liten (eller, det blev så när man inte särade på honorna och hanarna ;)) och jag sålde nån kanin jag tyckte om väldigt mycket till henne, som hon sedan tog massa ungar på. Jag var därför där väldigt ofta för att hälsa på "min" kanin. Vi satt på kaninhusets tak och åt äpplen från träden, och hon hade precis fått denna coola låten på sin telefon. Jag hade nog bara några låtar och var lycklig när jag fick denna på min mobil från frida via bluetooth.


Denna låten gör mig trygg. När jag hör den ser jag rosa, jag är på en hästgård och är blond. Jag har alltid fått filmer, lukter och sånt av låtar och det är väldigt skönt för om jag är ledsen kan jag bara sätta på en låt som fåt mig att tänka på bra saker. Iallafall, när jag lyssnar på denna så får jag också upp en bild från när jag var väldigt mycket med Amanda Olsson, min barndomsvän. Ibland komma hennes stora coola syster Julia in till oss och då visade hon oss denna nya låten. Jag kände mig så cool att jag fick reda på en ny låt av Julia och visade denna för mina kompisar och kände mig jättetuff..


Min äldsta bild av denna låten tar mig också till Amanda Olsson, till våran emoperiod. Haha ja, jag har varit emo. Eller typ iallafall. Amanda var lite sån en tid och jag har alltid sett upp till Amanda och velat vara lite som henne, det gör jag fortfarande. Hon visade mig vilka Tokio Hotel var och jag köpte en tröja med dom på, samt svarta byxor. Jag hade på mig det i skolan och då kom en "emokille" fram till mig och frågade om jag gillade Tokio Hotel, jag visste inte vad jag skulle svara. För det gjorde jag ju inte, jag ville ju bara vara som Amanda.. Sen mobbade min bror mig så mycket för att jag vill bli emo så jag la ner det, Amanda likaså. Tänker också på Filip när jag hör denna låten, han ändrade min bild på denna lite när han skickade den till mig och sa att den får honom att tänka på mig. Haha, blev jätteglad självklart! Men nu tänker jag ju på två olika tider av låten, jobbigtjobbigt ;)


Fjällen med Evelina. Denna hade precis vunnit och som Eve är så spelar hon sönder låtar (undra vem jag fått det av) så det blev lite hatkärlek till den. Men jag tror faktiskt inte att jag nånsin har mått så bra som jag mådde när jag var i Fjällen med hela min familj, mars 2013. Jag glömde allt här hemma och fick äntligen vara och sova med min syster flera dagar i sträck. Sen älskar jag naturen, vädret och stugorna däruppe med. Har funderat väldigt mycket på att flytta upp dit efter studenten. Kanske jobba på after skii eller något över nån jul med en kompis, bara för att testa. Iallafall, ta mig tillbaka!!!


Jag åker traktor med pappa. Var med pappa väldigt mycket när jag var liten och var en liten pappajtej får jag nog ändå säga. Pappa hade grisar när jag var liten och slutade med det när jag var 11 år tror jag. Kommer ihåg när jag stog i köket och prata med Bea i telefon så ser jag en gris i trädgården, blev svinrädd och började gråta. Man kan säkert tro att jag är tuff med djur som har bott på bondgård hela livet, det är verkligen tvärtom. Jag är så fruktansvärt rädd för djur, tror det beror mycket på att jag många gånger fick springa ut och hjälpa pappa att hålla i grindar för aggresiva galtar som smet(Galt är som en tjur, hingst osv, ofta stora och aggresiva liksom) Och jag kommer riktigt ihåg hur fruktansvärt rädd jag var när den sprang mot mig, och pappa sa att jag skulle springa ut fort, haha, härdad tjej.. Kommer också ihåg hur pappa kommer krypandes in i huset en kväll och blöder i hela benet när han har varit hos grisarna. Bonde är en sjukt underskattat och farligt yrke, min kusin fick för några veckorsen en stor grej över sig i ladugården och var jättenära döden. Glad att varken pappa eller simon håller på med det längre! Har också en väldigt stor iblick i slakt av djur och har vart med att slaktat många djur. Från att dom skjuter grisen, till att skära av allt hår och hänger upp den i taket. En väldigt hemsk syn hade många tyckt idag. Fick känna på en lever en gång, uuuusch. Också därför jag är så fruktansvärt bruuutalt emot halalslakt, vilket jag verkligen inte är ensam om och det vet jag. Några från Polen var här och hjälpte pappa och ville ha en gris som tack, det fick dom. Dom slaktade den hemma hos oss. Väldigt stort misstag av mig att kolla på det, men det visste jag inte då. Det jag inte visste när jag stog där var att det var MIN gris dom hade valt. Jag har bara haft en gris i mitt hela liv, och tänk då hur många jag har haft möjlighet att kalla mina ;) Jag fastnade för den grisen för att den föddes så fruktansvärt liten, mamman gillade inte den och syskonen frös ute henne. Hon var väldigt ful också, det var jättesynd om henne. Jag ville hjälpa henne och när hon låg där tog jag bara upp henne, så himla liten och varm. Enda grisen jag inte var rädd för<3 Hon blev tam och gillade mig, jag döpte henne till Siri.

När dom skulle välja gris hade hon blivit rätt stor och vuxit till sig, hon var lika stor som sina syskon nu. Pappa sa att jag inte fick se när dom dödade grisen (jag visste inte att det var hon) för att han sa att det var ett hemskare sätt än vad pappa brukade göra och jag skulle bli ledsen av att se det. Dom skär ju bara av halsen. Jag går isället ut när dom har skärt i halsen, för jag ville ju se. Då ser jag min tjej, min lilla Siri komma krypandes, i panik, hon försöker andas. Dom har skärt halsen av henne, jag kommer ihåg att hon kröp i cirklar, hon lämnade blod efter sig och det syntes vart hon hade krupit. Mitt i min panik och full i tårar går jag sakta fram till henne, jag gick inte för nära, nånstans förstod jag att det var dödsryck, att jag inte kunde rädda henne. Hon kryper lite till, tills hon tillslut ligger still och äntligen får somna in. Just då hatade jag min pappa, jag trodde att det var hans fel. Men det var det ju inte, dom valde henne och kunde ingenting göra. Han var också jätteledsen.. Jag hatar att tänka på detta, för jag hatar att människor gör så mot djur. Och jag hatar mig själv för att jag inte hämtade en sten eller någonting och kastade i huvudet på henne så att hon dog, istället för att lida till döds. Men jag var så himla rädd och chockad. Jag visste inte vad jag skulle göra, så jag satt bara hos henne och grät.

shit, gled ju in på något helt annat nu haha...Av den låten tänker jag inte på Siri och hela händelsen. JAg tänker bara på traktor, men nu råkade tankarna flöda och även om det kanske inte är något ni gärna vill läsa, så är det bra att läsa. Det är verkligheten och jag har sett det med mina ögon.







amanda o

du är ju sötaste som finns!! alltid min lovisa



URL:





NAMN
 

MAIL


URL





Spara?