Asså ibland kan jag verkligen få nog på hur människor beter sig. Ni kommer väl ihåg då jag var asirri på brudar, för att dom är så slyniga mot varandra? Har inte riktigt samma syn på det längre. Visst, tjejer är slyniga. Nuff said. MEN killar är elakare. Så känner jag nu iallafall, trött på killar. Självklart kan jag inte dra alla över en kant, det finns olika sorters killar. Men i MÅNGA fall så ska killar ofta skämta på folks bekostnad. Alltså jag FÖRSTÅR verkligen inte. Varför gör man så? Finns det ingenting som säger åt er när det räcker? Har ni ingen känsla för andra människor? Var med några killar igår, så säger en till mig att smeka den andra på kinden. Jag ba eh whyy?? Han ba "För han har jättemycket finnar där, hahahahaha" Alltså..Vad är dethär? Överdriver jag eller är det inte sjukt elakt? Och typ när nån mår dåligt och nån skrattar åt den..Alltså ni är dumma i huvudet. Förvånas varje dag över hur elaka människor faktiskt är. Är ganska så jävligt trött på det. Jag är en person som har lätt för att säga ifrån, just för att jag lätt blir sur när nån är dum i huvudet. Jag är inte typen som skriver att jag hatar någonting här på bloggen, och sen när jag ser det irl inte säger till. Skämtar nån på min kompis bekostnad, då får den veta att den gjorde det och att det var fel. Har inga problem med att prata en tuff kille tillrätta (tuff och tuff, han vill framstås som). Är ganska ofta med om att jag säger till folk som är idioter, och dom säger "Oj, förlåt Lovisa" Man bara "??????" Jag är inte ute efter ett jävla förlåt. Jag är inte ute efter att ni ska ha respekt för mig, det jag vill är att folk ger fan i att göra det i fortsättningen, för det är FEL. Bara för det får jag den stämpeln att jag är sur av mig. Att jag kan bli arg..Visst jag kan bli arg, men det kan väl alla? Ska inte alla säga ifrån när nåt är fel? Varför blir just jag den där hårda och sura tjejen bara för att jag blir sur när folk beter sig dåligt ,och säger ifrån? Borde inte alla säga ifrån och såfall ses som den dåliga tjejen? Den modiga tjejen är den som finns där när det VERKLIGEN gäller. När du är stupfull och inte har kontroll, då står hon upp för dig och hjälper dig, även om allt är ditt fel. När nån mobbar dig och du är ensam, då är det den MODIGA tjejen som vågar sätta ner foten och visa att det är fel. Kanske trycka till mobbarna så att de inte gör om det..Medans dendär snälla *le, säg "det spelar ingen roll" till allt och bråka aldrig med någon* tjejen kanske står i hörnet och drar sig undan. Hon är inte inblandad. 

Vem är den snälla av dessa tycker ni? Jag tycker det första altenativet. Hon står ju upp för sin vän, hon tar hellre en fight än att låta sin vän stå där ensam. Medans den snälla oskyldiga tjejen är den elakaste av alla, för hon står bara där och låter det ske. Hon är för feg. ÄNDÅ är det den riktiga vännen som klassas som dum. Den snälla oskyldiga vännen klassas fortfarande som snäll. Förstår inte. Det mest irriterande just nu är nog att folk kommer läsa detta och tänka, "ah jo, men det är ju sant.. Är man en riktig vän så tar man en fight.." Men VEM skulle verkligen sluta blunda och våga GÖRA det också? Skulle du våga riskera din lycka för din vän? Eller skulle du stå där tyst i ett hörn för att du är för feg? Du kan säga hur många gånger som helst att du finns för din bästa vän..Betyder ingenting. Vet du vad som betyder nåt?
Det är när du finns där för din vän, när hon behöver dig som mest. När hon inte har någon annan. När du vågar riskera något för henne.
Förrens DÅ, kan du kalla dig hennes vän.