Psykiska sjukdomar
Publicerat den

Återigen älskar jag min praktik. Är så himla tacksam över att skolan ger oss, mig, möjligheten till att praktisera och testa på vad man vill göra och klarar av. Sen jag började på min praktik har jag återigen fått upp ett öga för det psykiska, det som inte syns, det som är mer spännande. Jag har så svårt för att stänga av mina känslor när dom väl växer, och jag har verkligen fått riktiga känslor för mina kompisar på praktiken. De ger mig så mycket, så mycket energi. Tänker inte på något jobbigt på praktiken, jag är bara där, med dom. Älskar sättet dom ser på livet. Sättet dom pratar med mig. Sättet dom närmar sig mig. En kille som var väldigt "skygg", han tyckte det var väldigt obehagligt när jag började närma mig honom, jag fick absolut inte gå nära honom liksom. Till att idag, ligga jämte mig i soffan och klia mig i håret. Berätta saker han tycker är jobbigt. Bollar liksom sina tankar med mig, utan att tänka. Då blir jag glad. Alltså, jag är tom på ord! Så mycket kärlek. Finns en kille som är så sjukt jävla rolig. Skrattar typ mer med honom än mina kompisar jag känt hur länge som helst. Åh, vill bara att alla jag känner ska komma dit och träffa mina kompisar! Alla borde ju träffa dom, så mycket bättre människor liksom. Men ja, jag har iallafall fått upp ögonen ännu mer för att jobba på ett psykhem. Sen jag började läsa psykiatri har jag också ändrat uppfattning om psykiskt sjuka människor. Alla borde gå en psykiatrikurs, man lär sig såå mycket haha. Aja, nu vimlar jag la iväg. Menmen, godnatt haha! :)
 
 
 






NAMN
 

MAIL


URL





Spara?